Sidan 7
05-09-30
Så var lillbabyn här igen.
Har väl en del skriva om nu.
Lite ideer och så, men först till i lördags då det vart en lillbaby på ett helt nytt sätt.
Jag antar att jag fått svar på något inuti och att jag
verkligen har det här med regression mera aktivt än ab.
Det tog över på ett helt annat sätt än det brukar,
så allt hände i stolen och inte heller kunde jag prata mer än babyspråk ,
knappt sitta själv och definitivt inte äta eller något.
Var en fullständigt ny upplevelse.
Nog både skrämmande, men så skönt att de inte går beskriva det.
Men satte nog fart på tankar som legat där.
Samtidigt känner jag nog att hellre den här vägen om det går än något annat.
Men hur genomföra det om det blir tex permanet någon månad eller vecka eller något?
Men å andra sidan känns det här bättre än psykos som jag varit nära.
För det här känner jag att det förr eller senare går över.
Men det är förstås det att vill ju inte in på något psyk eller institution igen.
Samtidigt känner jag nog det gått för långt.
Processen har startat i alla fall tror jag och kan nog inte stoppas nu.
Och sen har jag nog börjat mer fundera på det med min fantasi och
att eventuellt lägga ut den via någon form för ftp så det kanske kommer något.
Så det var alltså något väldigt smått här och det kommer och går här fortfarande lite.
Samtidigt som jag känner ändå att den här hösten är något jag
nog kan klara på ett sätt ja inte kan minnas att jag gjort förr.
Är nog det med att få vara baby som gör det så nu är det bara det
att få en lägenhet och få göra barnkammaren vi båda vill ha med allt.
Just nu är det väl skötbord i alla fall, men visst barnvagn drar,
synd bara man inte kan få tvättbalja i vuxenstorlek
eller göra något för att få i alla fall ner stjärten.
Så de blir ändå spännande framöver.
Har visst blivit väldigt lätt att få fram den där lilla där inne
och ingen möjlighet längre att jaga bort ens tillfälligt.
Ändå har nog kanske min sambo rätt…
Är nog den här vägen jag måste gå, så frågan är bara, hur få det tryggt?
Och hur göra det så lätt som möjligt?
Är ju ändå vuxenstorlek, men regressionen går nog ner till någon månad eller vecka.
Och lyfta och sånt går ju inte för henne.
Men som tur är så är sängen trygg nu.
Plast i den också och det känns faktiskt mer rätt och ok för lilltroll
men att det var väldigt skönt med det i lördags det kan jag bara säga och lova!!
Så fick man bort det runt, så just det med att bli så rädd mellan varven.
Speciellt när man blir ensam, så skulle nog det vara väldigt skönt och
så rogivande så jag bara önskar jag kunde beskriva det.
Men det har jag bara inte ord till.
Men en äkta babyvärld det var det utan tvivel,
och har nog haft hjälp av det hela veckan här.
Samtidigt som jag alltså vill hem en sväng,
så känner jag att ändå lilltroll vill vara här och vara liten helt,
men nu har vi väl lite ont om blöjor här, så ja hoppas de inte tar slut bara nu.
För det vore ett elände, men skall i alla fall
återkomma med det med fantasin det lovar jag.
Skall göra ett prov här och se vad min sambo tycker,
men blir bara ett prov först.
Få se om jag själv blir nöjd förstås, så jag skall väl
ladda batteri här nu och se om de kan bli något här…
05-10-22
Nu måste väl lillbabyn skriva.
Usch så mycket man har inuti nu.
Och vad skall man säga?
Är så mycket inuti, och sen det som hände i går…
Men känner nog det att det är något väldigt smått som är på väg fram.
Är nog gott under ett år och under sex månader med.
Sen är de det som händer inuti.
Ganska mycket och lite för fort med.
Man har nog bara snuddat vid det hela är jag rädd.
Men något väldigt smått och ville nog verkligen släppa allt med.
Men det är för skrämmande och öppnar för mycket mörker inuti
samtidigt som jag mer och mer känner att det faktiskt
är något jag inte kommer undan heller.
Men så smått och hur länge?
Flera månader tror jag på något vis längst in.
Det som hände för några veckor sedan,
känns som det var ett smakprov bara eller en liten förvarning.
Och fortsätter jag så kommer det en dag då det blir så en längre tid.
Men så länge min sambo jobbar och det är som det är att vi inte helt bor ihop,
så känner jag att jag tror inte helt jag vågar heller.
Men kan jag undgå det?
Det var ändå på något annat sätt i går som jag inte helt kan sätta fingret på..
Men något väldigt starkt var det och även om
det var för bara några sek så har det funnits något så vet jag inte hur det gått!
Även om det nu inte fanns plast under just då.
Men har varit väldigt jobbigt hela natten och dagen, idag.
Den helt minsta vill bara fram men på ett helt annat sätt.
Nu till och med önskar sig den nog ingen kontroll på
riktigt heller och vet inte om det faktiskt kan bli så.
Är nog rädd för att det kan det, lika väl som för de små när det blir överlast.
Men vet ju inte, men känns något som är annorlunda i alla fall.
Känns i hela kroppen så i dag, för jag känner
att de jobbar mer för att verkligen få hålla emot.
Och höll på att ha en olycka i fredags med.
Jag tror det var den lille som ville det i alla fall på något sätt.
Så jag får jobba på något sätt väldigt för att hålla mig alls.
Kan bara inte förklara det..
Har ju på ett sätt varit med om det men det känns ändå annorlunda
för då har jag det i samband med mina kramper med mera.
Men det här är på något annat sätt ändå som
jag ändå inte helt kan sätta fingret på.
Men känner nog det är lillbabyn som vill eller spädbarnet där inuti .
För det är nog det som den allra minsta bli, ett riktigt spädbarn..
Så jag vet inte, känner mig nog bara otrygg,
osäker och eller något just nu.
Det är som om tryggheten helt gått.
Nästan bara när jag är helt intill och får klappar och smek på stjärten så är det bättre.
Helt nära sen i går kväll, men vet inte vad det här är..
Något helt nytt, och inte särskilt tryggt heller.
Känner nog bara mer och mer att jag håller på att
tappa taget eller så är det något som är på väg.
En väldigt stor förändring känns det som.
Men känner nog att det är inte rätt tid eftersom vi inte har lägenhet än.
Men vet inte hur jag skall stoppa det eller processen nu.
Det har nog gått för långt nu.
Men måste ju det för vi inte har fått och inte har
barnkammare och inte heller eftersom hon jobbar.
Att bli så liten.. Kan ju inte ta vara på mig själv om det blir så.
Är ostadig och det är inte det vanliga nu.
Inte bara känns som om det är den lille med,
så jag vill veta hur jag skall göra nu när det blir så här.
För ändå att bli så liten var skönt.
En fullständigt ny värld att utforska och det tror jag
lillen vill på ett mer tryggt sätt en när jag var baby.
Men den lille har för mycket att ta igen.
Har också pratat med min sambo om förlovning..
Men usch hur gör man? Men får försöka i alla fall..
Sen är det den här nya världen då som kommit.
Är det samtidigt gamla minnen från kuvösen undrar jag..
Är ju bara mörker, en intensiv otrygghet och
mörkerrädsla och det är alltså mörkare än annars.
Om det är babyn inuti som minns det som det var.
Iallafall rädslan och så vet jag inte…
Något nytt var det och någon form för sökande med.
Men hur ta in allt detta nya och vad göra med det?
För mycket på en gång, egentligen.
Bara strömmar in på en gång.
Men spädbarnet vill där inne intensivt.
Var ju inte bara illa heller, men just nu mest det
för det är så mycket på en gång som kommer fram.
Sen är det min dåliga tid det här med,
så allt på en gång och så denna väntan.
Känner ju bara hur det med baby-tvätt ,bad borde jag väl säga,
i balja och vagn och så bara växer.
Samtidigt som tryggheten går ner så jag hoppas bara jag kommer över det.
Men blir visst väldigt tufft det här..
05-11-05
Får väl skriva lite här nu.
Det har ju hänt en del, fått nya blöjor.
Lite svårt med babyn inuti just nu bara och mår inte helt bra.
Men det goda är väl att vi fått lägenhet, men så kanske det är på ett stökigt ställe.
Men har ju tackat ja och sagt upp min, så måste väl ta den nu.
Men den är fin och ser fint ut runt omkring.
Sen är det väl att jag åker på dubbel hyra eventuellt, och det känns ju lite..
Blir ju 11 000, men får väl klara det.
Är väl bara rädd babyn blir utan blöjor under värsta tiden,
rättare sagt den mörkaste tiden.
Och då dessutom stress med flytt och annat.
Första jan i alla fall, men det är ju röd dag så
blir väl första arbetsveckan
eller nåt sånt.
Men nu skall väl kanske babyn få sitt stora skötbord och
kanske det kan bli en barnvagn med.
Vem vet vad man hittar..
En trilling-vagn eller nåt.. Så jag hoppas i alla fall.
Har varit potta mest nu och blöja på natten, får se vad det blir, eller hur,
framöver, men hoppas gör jag..
Nu skall vi väl se på ringar med.
Här är så mycket nu inuti för det här har man ju
längtat efter på något sätt längst in, alltid.
Kanske är det något som är inbyggt eller nåt.
Men det är ju alltså ytterligare ett steg i rätt riktning nu.
Det enda den sista tiden är väl en bil som jag bara fick såld för 1500 i Norge.
Trots att det egentligen bara är småfel kvar på den.
Men, men, det får väl vara så då och kanske en dag det blir något nytt.
Jag har sån lust som jag inte haft på år!
Är väl för jag mår bättre och så har jag ju alla verktyg kvar också.
De lite speciella för Volvo, de äldre modellerna.
Så får väl se..
Har alltid haft lust på en Amazon ju…
Pv har jag haft, men visst en sådan är inte fel det heller.
Så får väl se, vet ju inte om man kan lösa det med någonstans att stå.
Har ju varit ett problem sen jag började 1986 dessvärre.
05-11-11
Hej alla!
Får väl skriva av mig lite nu då.
Är så mycket nu.
Nu har vi köpt ringar, beställt i alla fall..
Sen har vi fått lägenhet så nu får nog lillen sin barnkammare.
Så har ju blöjorna kommit med, men dessvärre sover nog babyn inte så bra i alla fall.
Är nog allt det med flytt och det.
Nu i jan, feb kommer också denna sida bli flyttad med.
Lilltroll har i alla fall två mornar på rad haft en våt och bajsig blöja,
men som sagt sover inte så bra.
Drömmer inte så trevligt heller och jag som inte är van
med att drömma överhuvudtaget.
Är nog bara sista året jag gjort detta.
Så jag hoppas detta vänder.
Nu har jag haft intensiv värk sista dygnet, men också mer än jag brukar.
Det ser jag på att det går mer tabletter än det brukar göra.
